Hur uppnår vi detta? Först och främst måste vi i tidigare steg i vår process söka efter och samla in de data vi vill presentera. Det är viktigt att notera att för att kunna använda Graph på ett effektivt sätt är det viktigt att ha en grundlig förståelse för de data vi vill grafiskt presentera och det budskap vi vill förmedla.
När vi har en serie data, som vi deklarerar som indata till processen, omvandlar verktyget dem till grafer som det levererar som en ström, dvs. det lämnar dem lagrade i processens minne så att de senare kan tas av ett annat steg i samma process.
Denna representation kan se ut på olika sätt, t.ex. som linjediagram, stapeldiagram, punktdiagram, cirkeldiagram eller annat. Detta beror på att vi med hjälp av verktyget Graph kan välja den typ av diagram som bäst passar våra data och våra kommunikationsmål. Det gör det också möjligt att bland flera alternativ välja den färgpalett som bäst matchar designen.
För att visualisera graferna i olika format, som dokument, e-postmeddelanden, presentationer eller andra sammanhang, är det nödvändigt att använda ett annat verktyg i ett senare steg, till exempel FileBunker, ett verktyg som sparar filen i molnet och tillhandahåller den URL där den är lagrad. Men vilket verktyg vi använder för att visualisera och integrera den grafik som genereras av Graph, i önskade format för användning och distribution, beror på vilka behov vi försöker tillfredsställa.
För skaparna är det mycket viktigt att erbjuda användarna olika alternativ för att visa data, och det är här vikten av Graph-verktyget ligger, eftersom det gör det möjligt att visualisera data på ett tydligt och konkret sätt, för informerat och tryggt beslutsfattande.
